bryt ihop och gå vidare

jag startade en annan blogg en gång.
nu har jag tappat bort inloggningen dit.
så den får stå ofärdig, det var ändå ganska sporadiskt.

men jag vet ändå inte om jag kan återvända hit.
det känns som det blir lite för mycket tillbaka till misären.
man måste ju gå vidare säger de, de som kan och vet.

men jag måste nog skriva igen, i den här nya misären.

en liten stund i taget

nu är det gjort.
det känns skönt.
tomt men skönt
en liten stund i taget

nu ska jag bara fundera ut vad jag ska göra istället

mmm... ostbågar

hej säger jag.
tenta tänker ni.
right on.

men det här är inte vanligt "åh jag skriver så svår tenta stackars mig-gnäll". nej, det här är lite men bara liiite djupare än så. vem i hela heta h-vete väljer att sluta snusa när hon har inte en, utan två(!) hemtentor att skriva på 1½ vecka?

stupid fuck.
tur att jag helt plötsligt har ett typ distansförhållande igen.
annars hade det blivit en ensam jul.
nu kommer jag antagligen bara bli fet.

mmm, bull-shit

bullshitcurry fyllde år på kanelbullens dag. det firades med 380 nära och kära på jobbet. (de kallade det personalfest men jag vet att det var för mig.)

dagen efter upplevde jag den värsta baksmällan i hela mitt liv. shit vad jag är gammal nu tänkte jag och somnade om på kusinens soffa. hennes man, ja man(det är hon som är gammal), fick köra mig hem till linköping vid åtta på kvällen. då kunde jag fortfarande inte stå upprätt. vadå gammal; hej fjortis liksom asså ba.

förövrigt har jag just ändrat min civila status från sambo till särbo. det går fort i hockey och kanske ses vi relativt snart igen. hej ångest och ensamhet, hejhej.

bloggtorka men bullshit

jag har insett att jag inte behöver skita ut massa nonsens här, jag får min dagliga dos av bullshit när jag ordbajsar iväg i genusdiskussioner och seminarier om brott, missbruk och andra festligheter. jag blajar på om patriarkatet och föreställningen om mannens överlägsenhet och skrattar gott åt hur akademisk och präktig jag låter. egentligen är jag bara en bluff - men det syns inte på en distanskurs över nätet.

bladibladiblaj.
annars är det bra, själv då?

dagens visdomsord:

be careful what you wish for

sporadiskt bullshit

det är väldigt sporadiskt bullshit nu för tiden. sammanfaller uppseendeväckande ofta med tenta. jag funderar på att rensa, ta bort mina ord och avtryck. eller funderar och funderar, det slog mig nu. just i detta ögonblick att bara radera. det var inte det som var syftet när jag loggade in på google, inte hade något nytt att läsa och helt omedvetet drog musen och klickade på "blogger". jag sitter ensam hemma i en stor nedsläckt lägenhet. det är skönt, det är mörkt, det är tyst. jag stängde just balkongdörren och allt fågelkvitter och grillande grannar försvann. samtidigt är det inte alls skönt. det är hemskt och jag känner av någon anledning för att grina. sådär som man gjorde när man var liten. inget hysteriskt tjutande utan bara grina. alltså, jag är inte ledsen. jag vill bara gråta. känner ett hugg av ensamhet i bröstet. trots att jag valt det själv och snart får sällskap igen så gör det ont. förbannat ont faktiskt. ont, ont, ont. den heliga treenigheten. jag kanske borde rensa ändå. alla inlägg. men jag gör det inte, jag rensar aldrig. sparar allt. långt, långt inne. ibland slipper det ut, i små doser av vansinne. det kanske är därför jag vill gråta, de grillande grannarna. jag är ju en sån som gråter över adventsljusstakar i grannarnas fönster. jag gråter över andras lycka. det är bara det att jag själv har adventsljustakar nu. & en grill, den står på balkongen. adventsljustakarna är på vinden, jag är inte helt vansinnig. jag har bara lite ont.