& du mig & jag dig.
ord slår i backen utan intryck & utan syfte.
kvar finns bara längtan.
efter innerbörden.
efter äkta.
skräcken river i sinnet.
sliter upp sår som sedan länge borde vara läkta.
även i brösten står förväntan mig upp i halsen.
andningen är kort och räcker syret till alla?
sårig hud gör sig påmind och blodet som jag så väl känner.
rinner, flödar, läcker.
ord på måfå bildar meningar som för mig känns sanna.
men som vanligt är allting en illusion och allt som finns är lögner.
men jag skall lära henne tala.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar