varg

det finns en chans vår låga slocknar,
det finns en chans vi brinner ner.
men vi har tändstickor och vodka.
& du är värd varenda chans,
ja du är värd allt som jag kan ge.
& jag känner din blick även om du låtsas blunda.
jag vet att du funderar och jag vet att du undrar.
du vill läsa mina tankar, gräva djupt i mina känslor.
vi må se ut som änglar älskling; men vi är bara människor.

så ta mig härifrån, jag är trött på sprit och alvedon.
ta mig bort från alla dessa dar utav din röst i form av telefonsamtal. (det är som cancer i mitt blod.)
mot vad jag hör finns inget bot.
så vik en pappersbåt av mina gamla noter & skicka ut på hjärtats flod.

min väg var täckt av tårars frusna längtan.
men jag körde som en galning iallfall.
jag brände dig istället för min tvekan.
& spillror for när bommarna gav vika till lyckans land.

& där är du den enda utav stjärnorna på himmlen
det varmaste och klaraste av alla mina minnen.
& själv så glöms jag bort lika fort som meteoren.
som lämnade en krater på skuggsidan av månen.

vi må se ut som änglar älskling;
men blir vi lyckliga igen?
.......................................................................................

i övrigt har jag inte mycket att tillägga.