kryptisk & mystisk.
ne.
det är bara det att jag inte ens vet vad jag menar själv.
jag vet bara att någonstans gör det jävligt jävligt ont.
& allt ligger för nära ytan och minsta nålstick kan få allting att obehärskat rinna över.
& det kanske är på tiden att man frågar någon om råd.
att man lättar lite på tungans band.
& sakta river ner en bit av muren
& skrapar lite på näsans hud.
jag kan inte klara allt själv & jag kan nog inte överleva det här på egen hand.
det är bara så mycket som gör ont, ont ont.
& tre är tydligen det hemliga talet.
& det här med storebror är ju egentligen bara på låtsas.
det är inte där felet ligger utan det får vara för att det är något man kan ta på.
något man kan älta utan att det svider för djupt.
jag har fastnat där på grund av min självdestruktivitet.
att skära mig är inte riktigt min grej.
jag hänger upp mig på omöjliga relationer.
& krossar det som gör mig gott.
för jag förtjänar inte bättre.
jo det gör jag gör jag gör jag.
tre är som sagt det magiska talet.
fast just nu så orkar jag inte mer.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar